N3432-lrgb-ha-2

Denna för amatörer ganska obskyra oregelbundna (spiral?) galax
klassificerades av Arp som tillhörande klassen ”Material Ejected from
Nuclei”. Galaxen hittas i Lilla lejonets utkanter precis vid gränsen
mot Stora björn. Lilla lejonet saknar en alfa-stjärna p.g.a.
historiska orsaker men 46 LMi (Praecipua)är stjärnbildens ljusaste
stjärna och galaxen hittas ungefär 2 grader norr om den. I en
ljusstark sökare finns det lämpliga fältstjärnor som inramar galaxen.

Troligtvis så har NGC 3432 interagerat med granngalaxen UGC 5983
vilket har resulterat i galaxens ganska komplicerade struktur och höga
stjärnbildningstakt (klassad som pre-starburst). I en utkastning
(markerad i bilden) upptäcktes 2000 ett utbrott av en superluminös blå
variabel (http://en.wikipedia.org/wiki/Luminous_blue_variable) som då
benämndes SN 2000ch. Stjärnan toppade vid detta utbrott magnitud 17,4
vilket än så länge står sig som denna LBV:s rekord. LBV är en klass av
instabila massiva super-/hyperjättar som är mycket ljusstarka
variabler som uppvisar oregelbundna och dramatiska ändringar av
ljusstyrka och spektra. Dessa mycket ovanliga stjärnor inkluderar Eta
Carina, S Doradus och andra instabila Wolf-Rayet stjärnor och har
stort vetenskapligt värde.

Ytterligare utbrott följde, ett under 2008, två under 2009 och nu
senast upptäcktes ett utbrott i mars 2013. Både utbrotten 2008 och
2013 upptäcktes (2013 delades) av den svenske supernovajägaren Gregor
Duszanowicz i Åkersberga.

Uppsala AmatörAstronomer mätte tidigt efter utbrottet 2008 LBV:n med
föreningens 45 cm newton teleskop, ST-7E kamera och fotometriska
filter. Via Gregor kom vi då i kontakt med ett forskarlag som
studerade utbrottet. Vi fortsatte därför att följa LBV:n med ett stort
antal mätningar under de efterföljande utbrotten 2008-09. Resultatet
från dessa mätningar inkluderades i en forskningsrapport i Monthly
Notices of the Royal Astronomical Society, MNRAS (2010) 408(1):
181-198 (http://arxiv.org/abs/1006.0504) där både Gregor och UAAs
observatoriechef Lars Hermansson stod som medförfattare. Under det
senaste utbrottet 2013 har variabeln hittills observerats två gånger
från UAA's observatorium och mätts till ungefär Vmag 18,5-19.